Annelie, Björn, Nemo, Iwwe och Drutten som bor i ett härligt rött hus på landet där vi saknar Maximus så våra hjärtan i stort sett brister.
MATTE; Annelie född i mitten av 70 -talet uppe i malmberget. Där tillbringade jag min uppväxt fram till jag började gymnasiet i Luleå. Har ”snurrat” häst och hund och andra djur i huvudet ända från jag var pytteliten 😉 när jag inte tillbringade tiden i sporthallen och spelade handboll eller var ute på längdskidorna. Familjens första hund som var en svart blandras och hette Sotis flyttade hem till oss när jag var 6 år. Sedan har det fortsatt 😉 De första egna djuren var ett blått undulatpar som hette Putte och Annika…… Tror nog jag döpte honan efter min kusin Annica 🙂 Så gick tiden och det kom och gick små sällskaps djur och jag TJATADE mig fördärvat efter en hund…… När jag gick i 8:an fick jag då min älskade kompis en blandras (golden retriever och vit älghund) som jag döpte till Rex. Han var min ständiga följeslagare och bästa vän och jag tog det riktigt hårt när han fick vandra över regnbågsbron 12-år gammal. 2002 började åter tankarna snurra om att jag ville ha en hund och nu var självklart valet av ras enkelt….. Hade nämligen drömt om en schäfer sedan långt tillbaka. Under tiden jag funderade på kennel så var vi och ”tittade” på en härlig nymfparakit tjej som visst flyttade med mig hem och henne döpte jag till Drutten….. måste ju ha något djur att pyssla med. Hade turen att få träffa Basse och Farrax från Råggrindan’s och då var jag fast!! Kontaktade Mia på Råggrindan och fick komma och se när de tränade, träffa Norpatorps Crydda och Raskabo Midas som var det tilltänkta kärleksparet och sedan blev det väntan på att det eventuellt skulle födas en valp till oss…… Det gjorde det och in i vårat liv stormade Maximus……. Han tog mitt hjärta med storm, fy vad jag älskade den hunden trots våra trubbel enligt andra 🙂 Han var en grabb med mycket vilja men en så otroligt härlig skogsmaskin. 2008 fick han hastigt lämna oss på grund av att han fick blodcancer och han har lämnat ett stort hål i mitt hjärta som nog ingen kan fylla igen….. Med Maximus intåg så märkte vi att det var alldeles för lite att bara ha en hund att slåss om så efter lite snokande och en tik som gick tom så hittade vi Marhöjs kennel och gillade kombinationen som de skulle ha, Marhöjs Unni och Råggrindan’s Grozz. Kön var låååång för att få en valp och jag var som ett barn på julafton när Kjell från Marhöjs ringde och sa att det fötts en valp till oss. Hämtade hem vår underbara gråbening…… Sedan har Iwwe från Råggrindan ”råkat” flytta in till oss, han är mattes älskade lilla lakritstroll och flyttade hit när han var lite över 2. Från början skulle han bara stanna tills han fått ett annat hem men vi kan ju inte köra ut honom när han passar så pass bra i flocken. Senaste nykomlingen hemma hos oss kan vi skylla mycket på Cattas och Osis reklam 😉 Åkte med på läger och träffade en massa Norpatorps hundar samt flera Enduro hundar däribland mamma Accsa. Jag föll som en fura och när det inte blev valpar första gången så var jag ihärdig för att vänta på nästa parning med henne. När sms:et landade vid 2 på natten och min lilla Gretzky (eller stora kanske) var född så sov inte jag längre den natten 😉
Jag gillar skogsarbetet som tusan och har faktiskt mer och mer börjat gilla lydnad. Har till och med tävlat lite lydnad jag som ALDRIG skulle göra det förut *asg* ÄLSKAR bevaknings arbete och tycker att agility är skojigt.